Vår syn på kapitalförvaltning

Helhetssyn

Man bör ha en helhetssyn på sin totala tillgångsmassa. Tillgångarna består normalt av tre olika delar: fastigheter (eget boende i bostadsrätt eller hus samt eventuellt fritidshus), privat sparande samt pensionssparande.

Angående pensionssparandet är det viktigt att man tar hänsyn till hela pensionskapitalet (alla pensionstillgångar) när man fastställer tillgångsfördelningen. Något som många glömmer bort är att man bör ta hänsyn till det uppsamlade värdet i både allmän pension (inkomstpension såväl som premiepension) och så kallade förmånsbestämda pensioner (i till exempel ITP 2). För många uppgår inkomstpensionen till mellan en och tre miljoner kronor, medan ITP 2-värdet kan ligga mellan 200 000 och två miljoner kronor. Dessa båda tillgångar bör betraktas som räntebärande tillgångar med låg risk och låg avkastning.

På den del av pensionskapitalet man själv kan placera, såsom PPM, eget pensionssparande samt premiebestämda tjänstepensioner, bör man välja en fördelning som dels tar hänsyn till den totala önskade risknivån och dels beaktar hur mycket man har i andra trygga delar.

Strategi

Vi tycker att man bör skapa en strategi för sitt pensionssparande som utgår från riskbenägenhet och placeringstid (ålder, premiebetalningstid och uttagstid) samt tar hänsyn till helhetsbilden av ens pensionstillgångar (liksom övriga tillgångar naturligtvis). Sedan bör man hålla sig till den strategin, även om det blir lite trist och tråkigt då man ofta lockas av att prova nya spännande marknader och produkter.

Reallokering är bra

Att reallokera innebär att man beroende på olika marknaders upp- och nedgångar köper och säljer olika tillgångar så att man behåller den ursprungliga planerade fördelningen mellan olika tillgångsslag.

Exempel:
Du har valt en strategi med 50 % svenska aktier och 50 % räntefonder. Om den svenska börsen sedan går upp 100 % och andelen svenska aktier i ditt sparande därmed ökar till långt över 50 %, är det dags att sälja av svenska aktiefonder så att andelen minskar till 50 % som fastslagits i strategin. Därigenom ”tar man hem” en del av vinsten. Motsatsen gäller vid nedgång. När aktieandelen gått ned på grund av börsnedgång så ska man köpa mer aktiefonder så att den ursprungliga fördelningen återställs. På så sätt kommer man per automatik att köpa aktier när det är billigt och sälja aktier när det är dyrt, det vill säga när man får bra betalt.

Låga avgifter. Avgifternas betydelse är stor

Avgifternas storlek är avgörande för pensionens storlek. Det finns inga belägg för att dyra fonder ger högre avkastning – tvärtom. Det är ganska lätt för olika aktörer på de finansiella pensionsmarknaderna att sälja in sina förvaltningstjänster, och det låter kanske inte så dyrt med en avgift på 1-2 %, men ofta tillkommer också en kostnad för försäkringen. Därtill ska man ta hänsyn till skatt och inflation, vilket gör att det är nästintill omöjligt att ge pensionsspararen en positiv realavkastning. Linder & Partners tycker därför att en relativt stor del av det placeringsbara pensionskapitalet bör placeras i billiga indexfonder. Vi avråder från de flesta fondförvaltningstjänster och fond-i-fonder eftersom de innebär för höga kostnader.

Ränta-på-ränta-effekten

Ränta-på-ränta-effekten innebär att du varje år får en lite större bas för avkastningen. Med åren får det stor betydelse, eftersom pensionssparandet är långsiktigt – ofta uppemot 30-50 år (exempelvis start vid 35 år och utbetalning till 85 års ålder). Det gör det viktigare att få en långsiktigt stabil avkastning än att pricka de högsta topparna (och därigenom riskera att hamna i de djupaste dalarna).

Timing

Linder & Partners vet av erfarenhet att det är mycket svårt att lyckas gå in i och ut ur olika marknader vid exakt rätt tillfälle. På individnivå vet vi dessutom att riskbenägenheten är som störst när marknaderna är på topp (exempelvis kring millennieskiftet då alla skulle satsa på högriskmarknader såsom IT-fonder). Omvänt är riskbenägenheten som lägst när marknaderna slår i botten (exempelvis 2002 eller oktober 2008), då alla söker trygga placeringar. Det finns undersökningar som visar att människors agerande faktiskt försämrar den avkastning de skulle ha fått om de inte gjort någonting. Slutsatsen vi drar är att det enskilt viktigaste är att undvika dålig timing. Det gör man genom att stegvis öka eller minska olika omplaceringar, samtidigt som man håller kvar vid sin ursprungliga strategi. Pensionssparande är en bra långsiktig sparform eftersom det normalt sätts av en premie regelbundet varje månad oavsett om en viss marknad står högt eller lågt.

Traditionell förvaltning eller fonder?

Ska man välja traditionell förvaltning eller fonder? Det beror på ålder, riskbenägenhet och om man önskar vara aktiv. Med hänsyn till hur bra flera av de traditionella bolagen lyckats förvalta kapitalet till en relativt låg kostnad tycker vi att man kan ha en andel av sitt pensionssparande i traditionell förvaltning när man blir äldre. Man får en låg risk, och åtminstone i de bästa bolagen har man hittills också fått en bra avkastning till en låg avgift.

Framtida avkastning

Vi tror att vi måste vänja oss vid tanken på att avkastningen på kapitalplaceringar kommer att vara lägre framöver än vad den varit de senaste 30-35 åren. Detta beror på flera faktorer: lägre inflation, lägre räntenivåer, den ökade mängden kapital som finns tillgängligt för placeringar samt det faktum att många marknader blivit effektivare. Med lägre avkastning blir förvaltningskostnaderna ännu viktigare att hålla koll på eftersom de tar en allt större andel av avkastningen.

Taktiska omplaceringar

Vi tror inte att man över tid kan nå framgång genom att göra korta taktiska byten mellan olika marknader eller tillgångsslag. Det grundar vi på att vi inte sett någon förvaltare eller modell som lyckats med detta sett över en längre period (även om många kan visa upp kortare perioder när just deras modell eller förvaltning varit extra framgångsrik).

Vår syn på fondförvaltningstjänster

Linder & Partners är och har alltid varit mycket skeptisk till de flesta fondförvaltningstjänster eller så kallade fond-i-fonder. Skälen till detta är främst två:

Höga kostnader

Kostnaden för fondförvaltningstjänster/fond-i-fonder är ofta 1-2 % per år av kapitalet (utöver underliggande fonder), vilket är mycket. Den totala avgiften blir ofta 1,5-2,5 % av kapitalet per år. Den förväntade framtida avkastningen på aktier är kanske 5-6 % i dagens låga ränteläge. Om man har valt en fondförvaltningstjänst som kostar 2,5 % av kapitalet per år innebär det att en stor del av avkastningen har gått åt till att finansiera tjänsten, vilket medför lägre pension för individen. Vi ser ofta exempel på detta när vi betraktar verkliga utfall hos kunder som haft förvaltningstjänster via andra förmedlare.

Dålig avkastning.

I de flesta förvaltningstjänster har avkastningen varit negativ jämfört med att placera i indexfonder eller breda basfonder med samma inriktning. De flesta förvaltare/förmedlare kan naturligtvis visa på perioder då någon av deras fondförvaltningstjänster uppvisat goda resultat. Men sett över tid och över alla olika alternativ (olika försäkringsbolag använder sig av olika sammansättningar) så kan mycket få förvaltare/förmedlare uppvisa ett mervärde. Detta är något som under senare år har påvisats i flera undersökningar och även uppmärksammats i media.

Arvodesmodellen

Att få betalt genom ett arvode som betalas av kunden är grunden för att vi som rådgivare ska kunna ge en riktig och opartisk rådgivning.

Yrkesstolthet

En försäkringsförmedlares roll är att titta på varje kunds individuella behov och önskemål, oavsett om det gäller pensionssparande eller val av försäkringar som ska skydda om olyckan är framme.

Personlig rådgivning

Vårt medlemskap i organisationen Hjerta säkerställer att våra rådgivare alltid känner till den senaste utvecklingen i branschen samt att de följer gällande lagar och regler.